Jag fick frågan häromdagen vad jag brukade unna mig. Jag brukar ju inte äta godis eller pizza. Så vad unnade jag mig då var frågan.

 

Funderade rätt länge på detta - och nej jag "unnar mig" inte saker - eller uttrycker väldigt sällan att jag gör det "för att jag är värd". Efter många år av ätstörningsproblematik och med en värld där sociala medier tar över och antyder att man måste ditten eller datten för att få göra si eller så vill jag inte anamma "unna mig". 

 

Jag äter eller gör det jag är sugen på. Agerar efter det som situationen erbjuder. Jag vill inte bygga vidare på idelaet att man måste träna för att få äta, eller att man måste avstå för att man inte har tränat. Jag vill inte att andra ska få ett laddat forhållande till mat. Jag själv vill inte leva i ett förhållningssätt där mat ska vara något som värderas. För mig handlar om att äta för att kroppen och knoppen ska orka.

 

Så fundera varför du behöver skriva på sociala medier att "jag är värd denna pizza för jag tränade", "jag unnar mig denna bulle" etc. 

 

Kram