Låt oss prata IBS
IBS - irritable bowel syndrome, lättretbar eller överkänslig tarm, kolon irritabile och funktionella tarmbesvär.
I fyra år har jag haft delat vardag med IBS. Den påminner sig mer vissa dagar. Den påminner sig extra mycket om jag stressar. Den påminner mig om att jag inte bör ge magen vissa ämnen. Ibland går vi på toa flera gånger om dagen. Ibland får vi vänta i någon vecka. Ibland fyller den magen med sjuka mänger gaser. Känslan av att spricka innfiner sig. Ibland gör den tumult och ger smärtor.
10-15 procent av Svergies befolkning lider av IBS. Fler kvinnor än män. Stress och oro är en av de vanligaste faktorerna som bidrar till att en drabbas.
För att hantera min IBS följer jag i den mån det går Fodmap. Hemma är det inga problem, jag vet vad min mage klarar och inte. Men är jag bjuden kommer jag inte med en hel lista som jag ber folk ta hänsyn till. Jag prioriterar bort gluten, laktos och lök då det ger mig värst symtom. Därefter handlar det om mängder. Äter jag lite av något kan jag känna av det. Äter jag för mycket kan det bli lite tråkigare.
Motion är också något som håller min mage igång. Rör jag inte på mig (dock rör jag på mig väldigt mycket,vilket gör att påverkan blir ännu större när jag inte rör på mig) blir det värre. Löpning är den bästa lösningen, vilket tyvärr inte går så bra nu när knät är skadat.
IBS är ingen att lita på och jobbig att leva brevid. Den går att hålla i schak, men vissa dagar spelar den sig ett spratt. Jag vill med detta lyfta IBS för att fler ska våga berätta om sina problem. Det är okej och det är vanligt. Gå inte runt och dölj det.
